IL TRITTICO av Giacomo Antonio Domenico Michele Secondo Maria Puccini är en triptyk som innehåller tre stycken operor i en akt. Puccini har här en önskan att visa på tre olika iscensättningar som kontrasterar mot varandra och som kan tillåta olika stämningsinnehåll i hans musik.

”Il Tabarro” (Kappan)
Puccini fängslades av häftigheten i denna verklighetsbetonade skräckhistoria och av poesin i scenbilden som är en pråm på Seine…

Il Tabarro har tre huvudroller. Det är Michele, skeppare på pråmen, Giorgetta, hans hustru och en av hans matroser Luigi som är Giorgettas älskare.

Ridån går upp och uvertyren skildrar solnedgången över floden. Michele röker sin pipa och Giorgetta är upptagen av diverse småsysslor. Matroserna arbetar fortfarande och man hör buller nerifrån lastrummet. På avstånd råmar en bogserbåts mistlur. Sedan kommer scenen då skepparen bjuder sin besättning på något att dricka, de sjunger, skålar och dansar till tonerna av ett positiv (dragspel). Michele kommer och sångerna och danserna avbryts, Hans och Giorgettas duett är ett oroande samtal som avslöjar den spänning som man kunde känna mellan dem redan när de växlade sina första ord. En lumpsamlerska, La Frugola, kommer för att träffa sin man, hon strålar av gott humör och är frispråkig, hon sjunger om sin sjuka man, drömmer om ett hus på landet, packar upp sin säck och sjunger en lovsång över sin katt, Caporale, som hon ger en köttbit.

Besättningens klagomål och Giorgettas otillfredställdhet gör slut på idyllen, det enda som håller Giorgetta uppe är hoppet att en dag få överge det kringflackande livet och bli bofast i Paris, i en duett med Luigi improviserar hon en lovsång till förstaden Belleville där de båda växt upp. I andra delen sjunger först de båda älskande en duett, där de drömmer om en framtid tillsammans. Micheles ankomst avbryter dem, han försöker återerövra sin hustrus kärlek och påminner henne om deras barn som dog för några månader sedan och som kommit till under hans mantel, han minns andra kvällar och andra lyckliga tillfällen. En klocka klämtar stilla. Natten faller på och Michele är ensam. Han tänder sin pipa och Luigi som står på vakt tror att det är den överenskomna signalen och svingar sig upp på pråmen för att träffa Giorgetta. Scenen mellan de båda männen är kort och grym. Snart rullar Luigi på marken och Michele döljer hans lik under manteln. Giorgetta grips av ånger och går för att sök upp sin make, Michele släpar fram sin otrogna hustru till den mantel, som döljer ”än fröjd, än en smärta…och än ett brott”, och kastar ner henne på älskarens lik.

”Suor Angelica” (syster Angelica)
När ridån går upp är nunnorna samlade till bön i kapellet. Fåglarnas sång blandar sig med psalmerna och klockornas klang. Det är en naiv och traditionell bild av klostrets lugn. Så kommer botgöringsscenen och lovtimmen, och andra små scener ur deras vardagsliv.

En ung flicka av adlig börd, Angelica tvingas av sin familj att gå i kloster efter ett kärleksäventyr som resulterat i ett barn. Hon lever sedan i sju år instängd i klostret utan några som helst underrättelser från de sina. Hennes son togs ifrån henne strax efter födelsen och hon vet ingenting om hans öde. En dag får hon så besök av Prinsessan som är hennes faster, en känslolös och högmodig kvinna, hon meddelar helt kort att sonen är död. Då förlorar Angelica livsmodet, när hon blir ensam tar hon ett gift för att så snart som möjligt få förenas med honom. Här ser vi inte en nunna utan en ett förtvivlat modershjärta som slits sönder av en enda önskan, att få återse sin son. Men i dödsögonblicket inser hon vilken stor synd hon begått och ber ödmjukt den heliga jungfrun om förlåtelse. När hon lämnar världen sker det ett under. Madonnastatyn blir levande och det blonda barnet hon bär i sina armar är den unga nunnans barn.

”Gianni Schicchi”
Här får Puccini tillfälle att visa sin smak för humor och upptåg. Det handlar kort sagt om ett dödsfall där arvtagarna är missnöjda med testamentet och vill förfalska det innan nyheten om dödsfallet blir allmänt känd. En listig gynnare, Gianni Schicchi, ersätter den döde och utnyttjar tillfället att stjäla största delen av arvet från de andra bovarna. Teatermässigt är GS något otroligt. Hela tiden är tio personer inne på scenen. Man behöver inte vara rädd att det ska bli något stillestånd. En samling av pittoreska släktingar som ropar, träter, okvädar varandra, tjuter och gläfser under den hycklande sorgen,missräkningen, hoppet eller ilskan. En flodvåg av humor och muntert liv, med en kvickhet och fenomenal uppfinningsförmåga. Det unga kärleksparet Laurettas och Rinucchios äktenskapsplaner verkar gå om intet, och allt är ett enda virrvarr och kaos ända till ridån går ner.

Om föreställningen:

Regissör: Oscar Figueroa
Internationellt verksam regissör med flertalet uppsättningar bakom sig i bl.a Frankrike, Italien, Argentina, Brasilien, Tyskland…

Nyligen regisserade Oscar Figueroa ”Franscesca da Rimini” i Teatro Colon, Buenos Aires samt ”Il Trovatore” i Saõ Paolo. Även varit verksam som musikkritiker för ”Opera”, London, ”Ritmo”, Madrid och ”La Prensa”, Buenos Aires, samt författat flera böcker. Förflutet som operachef i Rio de Janeiro och har verkat som professor i stilteater, hållit masterclasses internationellt samt arbetat vid Operastudio 67. Konstnärlig ledare vid ” Figueroa International Academy for Advanced Opera Studies”, medverkade även i förra årets Opera Vildmark.

Piano och dragspel: Johan Ullén
En av Sveriges bästa pianister, ”Atrist in residence” för Sveriges Radio P2, många konserter, skivinspelningar och flitigt spelad i radio. Johan har framträtt med orkestrar i Sverige och Finland och gjort konserter i USA, medverkat i tidigare Opera Vildmark produktioner, Kiruna Stads 100 års jubileum samt Soppero Kultur- och Musikfestival. Nyligen gjorde han ett bejublat framförande av Saint-Saëns Pianokonsert vid en konsert på Berwaldhallen i Stockholm, samt ett program bestående av pianostycken av Liszt på Konserthuset i Stockholm.

Piano: Mattias Nilsson
Studerat vid Kungl. Musikhögskolan, Stockholm samt Edsbergs Musikinstitut, flitigt anlitad som solist och ackompanjatör, förra hösten bl.a BelCanto konsert i Wallenbergsalen, Linköpings konserthus, samt konsert med Malena Ernman och Tomas Von Brömsen på Wasateatern i Stockholm, spelar i ”La Boheme” med Stockholms Soppteater på Kulturhuset i Stockholm samt arbetar som pianist vid ”Figueroa International Academy for Advanced Opera Studies”

Rollinnehavare

Joaquin Muñoz (tenor) ”Luigi”-Il Tabarro och ”Rinucchio”- Gianni Schicchi
Utbildad i Spanien samt vid Operastudio 67 i Stockholm, medverkat i bl.a Kungl. Operans ”Staden” som larmare och som tredje betjänt i ”Capriccio”. Har också sjungit Rodolphe i ”La Boheme” på Folkoperan, Rinucchi i ”Gianni Schicci”, Tamino i ”Trollflöjten och Adolphe i ”die Operarobe” med Opera Vox, samt Gonzalez i ”L´Heure Espagnole”, Hertigen i ”Rigoletto”, Titelrollen i ”Titus” och ”Ferrando i ”Cosi fan Tutte” med Operastudio 67. Arbetar vid Reginateatern i Stockholm i ”Con Amore”, Spagettiopera4 och medverkade i förra årets Opera Vildmarks gästspel i Mariehamns Stadshus där han sjöng Canio/Pajazzo. Sjöng nyligen vid en BelCanto konsert i Wallenbergsalen i Linköpings Konserthus.

Carina Henriksson (sopran) Producent för Opera Vildmark ”Giorgetta” Il Tabarro.
Utbildad vid Klassisk sånglinje, Kulturama, Operastudio 67 samt Royal Academy of Music i London. Vunnit flera priser och stipendier för sin sång bl.a Andrew Sandrew, Konstnärsnämnden, jubilépriset vid en konsert i Rikssalen, Stockholm. Sjungit roller som Pamina i ”Trollflöjten”, Boulevardteatern, Mikaela i ”Carmen”, Gröna Lundsteatern, Nedda i ”Pajazzo”, Opera Vildmark samt vid Kulturfestival på Åland, Aktuell med en Verdikonsertserie och sjöng nyligen vid en BelCanto konsert i Wallenbergsalen i Linköpings Konserthus. Verksam som rektor för ”Figueroa International Academy for Advanced Opera Studies” och i Styrelsen för Nordisk BelCantoförening.

Kosma Jan Ranuer (baryton) ”Michele”- Il Tabarro
Utbildad vid Operastudio 67 och elev vid Operahögskolan I Stockholm. Medverkat i flertalet konserter bl.a på Musikaliska Akademien, Novilla på Skansen samt sjungit i Verdis Requiem i Gustav Wasa kyrkan i Stockholm. Vunnit flertalet stipendier för sin sång, bl.a Musikaliska Akademien, Anders Wall m.m Medverkat i bl.a ”Lucrezia Borgia”och ”L´Heure Espagnole” på Boulevardteatern.

Axelina Lindholm (mezzosopran) ”La Frugola” Il Tabarro
Utbilad vid bl.a Operastudio 67 och student vid ”Figueroa International Academy for Advanced Opera Studies” Verksam som kantor, sjunger ofta i kyrkor och med sitt program av Cabarétsånger. Medverkat i bl.a. ”Hans och Greta”, Boulevardteatern,

Nina Andersson (sopran) titelrollen i Suor Angelica
Utbildad vid Ålands Musikinstitut och vid Operastudio 67 i Stockholm, medverkat i ”Carmen” och ”Lucrezia Borgia” Gröna Lundsteatern, Verksam som sångpedagog och arbetar vid ”Figueroa International Academy for Advanced Opera Studies” samt Ordförande i Nordisk BelCantoförening

Ellika Ström (mezzosopran) ”La Principessa” Suor Angelica
Utbildad vid Operastudio 67 och studerar vid Royal Academy of Music i London, nyligen hemkommen från en turné med ”Turn of the Screw”-Britten i Ryssland. Har sjungit roller som bl.a titelrollen i ”Carmen”, Andra Priorinnan i ”Karmelitsystrarna” på Boulevardteatern

Giovanna Bragazzi (sopran) ”Lauretta” Gianni Schicchi
Utbildad vid Konservatorielinjen på Kulturama och vid Operastudio Polarmonia, Italien för Maestro Bruno Pola. Medverkat i flertalet konserter bl.a Blå Hallen i Stockholm, med Novilla ensemblen på Skansen. Sjungit med Stockholms Akademiska Orkester och gjort konserter i Budapest i Matteuskatedralen.

G. Puccini